Förlossningsberättelse

8 augusti 2008


Vaknar lördag 9:45 av telefonen. Är pappa som kommenterar att "Det är igång nu va?"


Jo, nog har jag värkar. Går upp och börjar hänga tvätt och städa. 11:00 är det 4 minuter mellan värkarna. Lägger mig efter en stund i badet och ringer mamma och syster. Har då 3 ½ minut emellan och dom säger båda åt mig att jag borde åka in. Min tanke var från början att stanna hemma så länge som möjligt men nu ringer vi till svärmor som snabbt kommer och hämtar.


13:15 är vi inne på förlossningen och vid undersökning 13:45 är jag öppen 2 cm.. Jahopp. Vi får stanna och jag lägger mig i badet, jätteskönt. Runt 14:30 har jag rejält täta värkar, när jag får 6 st på 9 minuter börjar jag vara lite sugen på en stunds vila. Kan vi fortsätta imorgon?


14:55 är jag öppen 3 cm och en stund senare får vi komma in på ett förlossningsrum där jag får droppnålen satt i handen. Vid det här laget har jag så pass starka värkar (ctg visar dryga 140) att jag får godkänt en tidig epidural. Var tog min höga smärttröskel vägen?


16:20 är epiduralen till slut klar efter några misslyckade försök.. Jag blir människa igen. Pratar och läser tidningar. Värkarna stannar dock av så 16:55 tar barnmorskan hål på fosterhinnorna. Vattnet forsar.. Får komma ut till dagrummet för att äta middag. Hinner sätta mig ner i en skön fåtölj innan vattnet flödar igen och jag bildar ett snyggt spår när jag skyndar in på toa. Kanske bäst att äta på rummet.. 17:25 byter jag 3 blöjor på 5 min.. Känner mig sisådär fräsh. Olof får avbryta sitt ätande hela tiden för att torka fostervatten, läskande.


18:03 har jag bara öppnat mig till 4 cm så 18:24 sätts värkstimulerande dropp.


Efter nytt ctg går vi ut i korridoren och börjar promenera runt. Börjar trycka på ordentligt neråt men jag kopplar inte riktigt vad som händer utan springer utan resultat på toa säkert 3 ggr istället.


Barnmorskan undersöker och jag är så gott som helt öppen, sista kanten trycker hon undan. Vi kopplar nog ändå inte riktigt vad som händer förrän hon börjar ta på sig förkläde och visa mig lustgasen. Så var det dags, fyrar av ett lyckoleende.


19:35 får jag börja krysta. Tar ett tag innan jag kommer in i tekniken att faktiskt ta i i hela magen. Antar att det har att göra med att värkarna faktiskt inte kändes i magen pga epiduralen. Som tur är uppfattar jag inte när barnmorskorna börjar diskutera klippning. Olof däremot vet att jag skulle bli livrädd om det blir aktuellt och börja peppa mig rejält. Tar i allt jag kan och äntligen börjar det hända saker. Ligger mellan värkarna och ler mot Olof "snart har vi bebis älskling". Blir rejält frustrerad när värkarna tar slut och jag måste vänta och innan sista värken när huvudet är halvvägs ut får jag nog erkänna att jag kände mig lite panikslagen när jag tvingas göra uppehåll. Äntligen kommer sista värken och ut kommer 20:42 en liten tjej!

Efter att pappa Olof klippt navelsträngen, moderkakan kommit ut och undersökning visat att jag inte behöver sy (underbart) får vi äntligen vara själva med våran dotter. Var inte lätt att njuta av den där brickan, jag hade fullt upp med att mysa  ♥