Vecka 30
Går in i vecka 30 idag, framsteg :)
Nästan 73% av graviditeten klart och ca 76 dagar kvar till förlossning.
Var hos barnmorskan idag och allt såg bra ut. Lillebror är pigg som vanligt, hon hade läst i journalen efter något av sjukhusbesöken att han var ett "livligt barn".Kanske mest för att han är så himla bråkig att ta hjärtljud på ;)
Magen ligger fortfarande pyttepytte över normalkurvan och den följer sin kurva perfekt så det känns toppen.
Blodtrycket låg på 110/70, betydligt behagligare än ca 90/60 som jag hade i början..
Var lite för aktiv igår (även om jag försökte sköta det bra) så kvällen och natten var extrem, under långa stunder hade jag knappt mellanrum mellan sammandragningar. Gott att det var lite lugnare när jag vaknade idag. Barnmorskan var på mig om denna eviga vila, och jag råkade nämna att Olof ska ut på vandring en helg om ett par veckor. "Det får han nog ta och ställa in".. Njaa.. det är ju en årlig tradition typ. Hon menade på att inte ens tanken på att jag skulle vara själv med Ellie en hel helg var bra för sammandragningarna då stressen kunde påverka redan nu. Får se hur vi löser det hela. Jag är måttligt road av att vara så handikappad och hjälplös :(
Naveln är riktigt läcker numera, står rätt ut ;)
Förutom sammandragningarna är allt ändå rätt okay. Halsbrännan kan jag acceptera, nästäppan går att kontrollera och jag kan fortfarande ligga relativt bekvämt på nätterna så länge jag byter sida med jämna mellanrum för att avlasta bäckenet.
Nu ska jag roa mig med mitt vanliga kvällsnöje, bada, behöver lugna ner magen lite inför natten.
Nästan 73% av graviditeten klart och ca 76 dagar kvar till förlossning.
Var hos barnmorskan idag och allt såg bra ut. Lillebror är pigg som vanligt, hon hade läst i journalen efter något av sjukhusbesöken att han var ett "livligt barn".Kanske mest för att han är så himla bråkig att ta hjärtljud på ;)
Magen ligger fortfarande pyttepytte över normalkurvan och den följer sin kurva perfekt så det känns toppen.
Blodtrycket låg på 110/70, betydligt behagligare än ca 90/60 som jag hade i början..
Var lite för aktiv igår (även om jag försökte sköta det bra) så kvällen och natten var extrem, under långa stunder hade jag knappt mellanrum mellan sammandragningar. Gott att det var lite lugnare när jag vaknade idag. Barnmorskan var på mig om denna eviga vila, och jag råkade nämna att Olof ska ut på vandring en helg om ett par veckor. "Det får han nog ta och ställa in".. Njaa.. det är ju en årlig tradition typ. Hon menade på att inte ens tanken på att jag skulle vara själv med Ellie en hel helg var bra för sammandragningarna då stressen kunde påverka redan nu. Får se hur vi löser det hela. Jag är måttligt road av att vara så handikappad och hjälplös :(
Naveln är riktigt läcker numera, står rätt ut ;)
Förutom sammandragningarna är allt ändå rätt okay. Halsbrännan kan jag acceptera, nästäppan går att kontrollera och jag kan fortfarande ligga relativt bekvämt på nätterna så länge jag byter sida med jämna mellanrum för att avlasta bäckenet.
Nu ska jag roa mig med mitt vanliga kvällsnöje, bada, behöver lugna ner magen lite inför natten.
Suck!!
Var uppe inatt och tog en bricanyl när jag hade mindre än 2 minuter mellan sammandragningarna. Somnade till slut och när jag vaknade igen höll det fortfarande på (eller hade satt igång igen). Ellie hoppade runt på mig ett tag men efter en tidig morgon för hennes del så var hon trött och det slutade med att vi alla 3 somnade om i sängen från 13-15, underbart! Då kändes äntligen sammandragningarna lite bättre, även om det inte varade jättelänge. Vädret är så himla fint så vi behövde såklart komma ut lite, tog närmast möjliga "utflykt" och gick till sandlådan på framsidan. Grävde lite där, vattnade blommorna på framsidan och sen var det dags för vila...
Ringde precis förlossningen eftersom sammandragningarna fortsätter hålla igång. Frågade om jag kunde få fler bricanyl på recept ifall jag tog den sista.. det kunde jag inte. Måste in på koll för att få fler, detta för att man vill hålla folk under uppsikt vilket i sig är bra men jag känner mig så löjlig när jag hänger på sjukhuset hela tiden. Fick iaf order om att ta bricanylen, lägga mig och vila och ringa tillbaka om en timme. Jag sa att jag skulle göra mitt bästa med att få min 2-åring att vila, Olof känner sig krasslig idag så vi får försöka fördela ansträngningarna. Hon sa något om att jag skulle försöka placera henne framför tv´n om det gick. Än så länge roar sig Ellie själv på framsidan, smidigt att ha nära ut så vi lätt kan ha koll på henne.
Jag som ändå känner mig relativt pigg idag och skulle vilja få lite mer gjort här hemma. Sy sängkläder till lillebror, vattna blommor och tvätta står på min önskelista för dagen. Det ser mörkt ut. Sammandragningarna känns i hela magen + ryggen till skillnad från igår när dom mest kändes nertill i magen, som mensvärk. Det är förjävla nice att vara gravid!
Nu dök det upp fler barn på gården så Ellie är inne och hämtar lite fler leksaker, känner mig himla nöjd med att ha flyttat hit. Tänk om vi hade bott kvar på 3e våningen utan hiss just nu, nej svedjestråket ska jag aldrig tillbaka till.
Har ett par bilder från idag men kameran ligger i hallen så det får komma sen.
Ringde precis förlossningen eftersom sammandragningarna fortsätter hålla igång. Frågade om jag kunde få fler bricanyl på recept ifall jag tog den sista.. det kunde jag inte. Måste in på koll för att få fler, detta för att man vill hålla folk under uppsikt vilket i sig är bra men jag känner mig så löjlig när jag hänger på sjukhuset hela tiden. Fick iaf order om att ta bricanylen, lägga mig och vila och ringa tillbaka om en timme. Jag sa att jag skulle göra mitt bästa med att få min 2-åring att vila, Olof känner sig krasslig idag så vi får försöka fördela ansträngningarna. Hon sa något om att jag skulle försöka placera henne framför tv´n om det gick. Än så länge roar sig Ellie själv på framsidan, smidigt att ha nära ut så vi lätt kan ha koll på henne.
Jag som ändå känner mig relativt pigg idag och skulle vilja få lite mer gjort här hemma. Sy sängkläder till lillebror, vattna blommor och tvätta står på min önskelista för dagen. Det ser mörkt ut. Sammandragningarna känns i hela magen + ryggen till skillnad från igår när dom mest kändes nertill i magen, som mensvärk. Det är förjävla nice att vara gravid!
Nu dök det upp fler barn på gården så Ellie är inne och hämtar lite fler leksaker, känner mig himla nöjd med att ha flyttat hit. Tänk om vi hade bott kvar på 3e våningen utan hiss just nu, nej svedjestråket ska jag aldrig tillbaka till.
Har ett par bilder från idag men kameran ligger i hallen så det får komma sen.
Valborg
Det blir inget firande alls i det här hemmet tyvärr.
Olof åkte tidigt till jobbet men jag lyckades ändå muta till mig ett bad när Ellie vaknade. Hon skötte sig själv en stund mitt hjärta och mina sammandragningar uppskattade badet. Desto tråkigare sen att kliva upp, Ellie hoppade runt och klättrade så över mig att badet snart var glömt och sammandragningarna drog igång igen.
Varning för gravidbabbel :
Framåt lunch dök farfarn upp så efter en fika begav jag mig tilll Näl för återbesök. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om besöket.. Lillebrors hjärtljud är bråkiga att hitta så jag fick sitta och hålla fast ctg-dosan i samma vinkel hela mätningen. Ändå hoppade det och hade sig så det var lite nervöst att veta vad som berodde på brist i mätningen och vad som var hjärtljud som gick ner. När jag tyckte mätningen höll sig stabil så pendlade ändå hjärtfrekvensen mellan ca 115-155. Det var dock ingenting som dom kommenterade där. Värkarna visades också konstigt, gick aldrig under 15 och sen ibland steg det upp till 30 men det matchade inte när jag kände magen dra ihop sig. Tror att den dosan satt lite högt upp för när jag flyttade ner den pyttelite så syntes det lite mer. Skulle nog haft den ännu längre ner egentligen, dagens sammandragningar har mestadels känts lång ner i magen.
Vidare in på undersökning. Fick en latinopojk till läkare och den stackaren var minst sagt besvärad. Vet inte vad han hade där att göra egentligen. Först ett vanligt ultraljud, allt såg topp ut. En pigg lillebror sprattlade runt medans jag som vanligt blev illamående snabbt så jag hann inte njuta mycket av att se honom, tittade och myste lite och sen längtade jag mest tills det var över.
Läkaren ursäktade flera gånger att han behövde göra undersökning av tappen. Va fasen, det var ju det jag var där för! Upp i stolen och då ringer hans telefon.. fint.. Efter att han försvunnit iväg i telefon ett par gånger fick jag mig mitt VUL och mitt i det blev jag helt svimfärdig. Allt blev suddigt och svartprickigt och barnmorskan stod bredvid och försökte säga åt mig att andas. Det hjälpte inte ett dugg. När kollen var klar fick jag hjälp att få på mig lite kläder så jag kunde lägga mig på britsen och vila.. Riktigt obehagligt hur länge det höll i sig.
Ca 5 mm kortare tapp.. det känns sådär. Det måste ju betyda att värkarna gjort skillnad, men enligt läkaren var det inget konstigt alls. Sen var vi inte riktigt på samma nivå språkmässigt heller och jag var rätt suddig av yrsel än så jag hade lite svårt att få fram alla mina frågor där jag låg. Tur att jag ska till barnmorskan om en vecka. Jag har ingenting emot utländska läkare (har man kompetens ska man kunna få jobb oavsätt härkomst) men nu har jag 2/3 gånger inne på Näl haft läkare som varit dåliga på svenska och det påverkar helt klart hur trygg jag känt mig när jag gått därifrån. Jag fick iaf återigen order om vila och så fick jag med mig bricanyltabletter hem att ta vid behov.
Väl hemma har jag legat till sängs. Ellie var jättetrött när jag kom hem på eftermiddagen så hon och jag la oss och sov ett par timmar och sen har jag fortsatt att ta det lugnt medans hjärtat mitt har lekt med sin farfar. Har ett par samtal jag borde ringa men jag känner mig verkligen inte på topp, svag i kroppen, ont i magen och tungt att andas. Är rätt trött på detta nu får jag säga, allt avlöser vartannat denna graviditet. Magsjukor, förkylning från helvetet och när jag väl är frisk så blir jag tvungen att ligga och vila p.g.a alla sammandragningar. Det är skittråkigt att bara ligga i sängen och jag vill verkligen kunna hitta på saker med Ellie men det går inget vidare. Tyvärr hjälper ju inte hennes trotsande, hade jag sluppit bråka för att komma hemifrån och sen springa och jaga henne för att ta oss till bilen så hade vi ju iaf kunnat ta oss ner till stan och fikat lite lättare. Ska nog ta och passa på att läsa ett par böcker om detta trotsande när jag ändå bara ligger här.
Nu blev det sådär ruskigt långt men som jag sagt tidigare så vill jag gärna ha det nerskrivet här. Är för slarvlig med att skriva ner det på andra ställen.
På pappas mage får man hoppa ;) "Mamma, klicka mig!!" (=Mamma, ta kort på mig)
Olof åkte tidigt till jobbet men jag lyckades ändå muta till mig ett bad när Ellie vaknade. Hon skötte sig själv en stund mitt hjärta och mina sammandragningar uppskattade badet. Desto tråkigare sen att kliva upp, Ellie hoppade runt och klättrade så över mig att badet snart var glömt och sammandragningarna drog igång igen.
Varning för gravidbabbel :
Framåt lunch dök farfarn upp så efter en fika begav jag mig tilll Näl för återbesök. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om besöket.. Lillebrors hjärtljud är bråkiga att hitta så jag fick sitta och hålla fast ctg-dosan i samma vinkel hela mätningen. Ändå hoppade det och hade sig så det var lite nervöst att veta vad som berodde på brist i mätningen och vad som var hjärtljud som gick ner. När jag tyckte mätningen höll sig stabil så pendlade ändå hjärtfrekvensen mellan ca 115-155. Det var dock ingenting som dom kommenterade där. Värkarna visades också konstigt, gick aldrig under 15 och sen ibland steg det upp till 30 men det matchade inte när jag kände magen dra ihop sig. Tror att den dosan satt lite högt upp för när jag flyttade ner den pyttelite så syntes det lite mer. Skulle nog haft den ännu längre ner egentligen, dagens sammandragningar har mestadels känts lång ner i magen.
Vidare in på undersökning. Fick en latinopojk till läkare och den stackaren var minst sagt besvärad. Vet inte vad han hade där att göra egentligen. Först ett vanligt ultraljud, allt såg topp ut. En pigg lillebror sprattlade runt medans jag som vanligt blev illamående snabbt så jag hann inte njuta mycket av att se honom, tittade och myste lite och sen längtade jag mest tills det var över.
Läkaren ursäktade flera gånger att han behövde göra undersökning av tappen. Va fasen, det var ju det jag var där för! Upp i stolen och då ringer hans telefon.. fint.. Efter att han försvunnit iväg i telefon ett par gånger fick jag mig mitt VUL och mitt i det blev jag helt svimfärdig. Allt blev suddigt och svartprickigt och barnmorskan stod bredvid och försökte säga åt mig att andas. Det hjälpte inte ett dugg. När kollen var klar fick jag hjälp att få på mig lite kläder så jag kunde lägga mig på britsen och vila.. Riktigt obehagligt hur länge det höll i sig.
Ca 5 mm kortare tapp.. det känns sådär. Det måste ju betyda att värkarna gjort skillnad, men enligt läkaren var det inget konstigt alls. Sen var vi inte riktigt på samma nivå språkmässigt heller och jag var rätt suddig av yrsel än så jag hade lite svårt att få fram alla mina frågor där jag låg. Tur att jag ska till barnmorskan om en vecka. Jag har ingenting emot utländska läkare (har man kompetens ska man kunna få jobb oavsätt härkomst) men nu har jag 2/3 gånger inne på Näl haft läkare som varit dåliga på svenska och det påverkar helt klart hur trygg jag känt mig när jag gått därifrån. Jag fick iaf återigen order om vila och så fick jag med mig bricanyltabletter hem att ta vid behov.
Väl hemma har jag legat till sängs. Ellie var jättetrött när jag kom hem på eftermiddagen så hon och jag la oss och sov ett par timmar och sen har jag fortsatt att ta det lugnt medans hjärtat mitt har lekt med sin farfar. Har ett par samtal jag borde ringa men jag känner mig verkligen inte på topp, svag i kroppen, ont i magen och tungt att andas. Är rätt trött på detta nu får jag säga, allt avlöser vartannat denna graviditet. Magsjukor, förkylning från helvetet och när jag väl är frisk så blir jag tvungen att ligga och vila p.g.a alla sammandragningar. Det är skittråkigt att bara ligga i sängen och jag vill verkligen kunna hitta på saker med Ellie men det går inget vidare. Tyvärr hjälper ju inte hennes trotsande, hade jag sluppit bråka för att komma hemifrån och sen springa och jaga henne för att ta oss till bilen så hade vi ju iaf kunnat ta oss ner till stan och fikat lite lättare. Ska nog ta och passa på att läsa ett par böcker om detta trotsande när jag ändå bara ligger här.
Nu blev det sådär ruskigt långt men som jag sagt tidigare så vill jag gärna ha det nerskrivet här. Är för slarvlig med att skriva ner det på andra ställen.
På pappas mage får man hoppa ;) "Mamma, klicka mig!!" (=Mamma, ta kort på mig)
Goda nyheter
På Näl igår hade jag fortfarande regelbundna värkar MEN det har fortfarande inte haft någon effekt så nya råden från läkaren är att jag ska vila och ta det lugnt men att jag inte behöver ligga ner hela dagarna. Jag kan alltså aktivera mig lite mer, gött! Fick bricanyl, endast tablett den här gången och den verkar faktiskt ha gett endel effekt.
Ska testa att hålla igång aningen mer närmaste dagarna och sen är det återbesök på måndag för en ny kontroll.
Ellie tyckte det var mysigt att farmor var här igår och nattade henne. Desto surare var hon idag när inte farmor var kvar. Vi vaknade av att hon stod vid fotänden på sängen och såg gött sur ut, när Olof sa godmorgon gick hon tillbaka till sitt rum. Sen gick hon och letade lite innan hon blev ledsen :( Hon ville absolut inte krypa upp hos oss i sängen utan satte sig på schäslongen och surade lite, till slut kom hon iaf och kramades fast hon sa åt mig att hon tyckte vi kunde åka iväg igen :P Morgondiss på högsta nivå! Någon tycker väldigt mycket om sin farmor. Som tur är ska hon dit redan på lördag och sova där. Föräldrarna ska på födelsedagskalas hos Nora på kvällen :)
Bäst att gå upp och ta mig lite kaffe, efter typ 5 timmars sömn är jag lite seg men klockan är lite väl mycket för att somna om nu. Sömnen har blivit virriga än någonsin senaste dagarna bland värkar och förlossningsbesök.
Jag ska bättra mig med bilder, men nu går ögonen i kors. Vill mest för mig egen skull få allt nerskrivet just nu så att jag har kvar det sen.
Ska testa att hålla igång aningen mer närmaste dagarna och sen är det återbesök på måndag för en ny kontroll.
Ellie tyckte det var mysigt att farmor var här igår och nattade henne. Desto surare var hon idag när inte farmor var kvar. Vi vaknade av att hon stod vid fotänden på sängen och såg gött sur ut, när Olof sa godmorgon gick hon tillbaka till sitt rum. Sen gick hon och letade lite innan hon blev ledsen :( Hon ville absolut inte krypa upp hos oss i sängen utan satte sig på schäslongen och surade lite, till slut kom hon iaf och kramades fast hon sa åt mig att hon tyckte vi kunde åka iväg igen :P Morgondiss på högsta nivå! Någon tycker väldigt mycket om sin farmor. Som tur är ska hon dit redan på lördag och sova där. Föräldrarna ska på födelsedagskalas hos Nora på kvällen :)
Bäst att gå upp och ta mig lite kaffe, efter typ 5 timmars sömn är jag lite seg men klockan är lite väl mycket för att somna om nu. Sömnen har blivit virriga än någonsin senaste dagarna bland värkar och förlossningsbesök.
Jag ska bättra mig med bilder, men nu går ögonen i kors. Vill mest för mig egen skull få allt nerskrivet just nu så att jag har kvar det sen.
Inte många knop
Jag ligger där jag ligger. Inatt drog värkarna igång tätare igen och strålade även ut i ryggen. Tog mig ett bad som hjälpte lite en stund så då kände jag mig lite lugnarna, gav mig själv en sovdos och sov till eftermiddagen idag. Vaknade.. och värkarna var kvar. Jag vilar allt jag kan och reser mig bara ur sängen när jag måste men dom håller i sig ändå. Känns i hela magen, ryggen och ibland ner i benen.
Det jobbiga är att inte veta om jag bör vara rädd för värkarna. Smärtan kan jag ta och skulle det inte vara någon fara skulle jag utan problem kunna vara iaf lite mer aktiv. Hade varit supernice med ett litet facit. Förvärkar är ju normalt och inget att oroa sig för men att få dom så tätt som jag har är inte normalt och jag blir hela tiden tillsagd att vila.
Pratade med förlossningen för en stund sen som tyckte jag skulle komma in men Jimmy är här på middag idag så det får vänta en liten stund. Grabbarna och Ellie grillar, nice! Surt bara att veta att jag lär spy upp all go mat igen ifall jag får bricanyl... men vad gör man inte för lillebror?
Svärmor har utsett sig själv till ständig jour så hon är gullig och kommer hit sen för att leka med Ellie så att Olof kan följa med till Näl. Skönt att åka dit på koll samtidigt som jag inte vill uppta deras tid i onödan. Som sagt, det där med att inte ha koll är det jobbigaste. Att inte veta om jag ska vara orolig eller om allt är någorlunda normalt och att jag trots sammandragningar kommer gå hela tiden ut. Frustrerande!
Det går inte alltid som man tänkt sig
Idag går jag in i vecka 28 och det startade med en lite annorlunda natt. Sammandragningarna ville inte ge med sig och efter drygt ett dygn blev det inatt mer som värkar. Låg i sängen och grubblade på om jag skulle vänta till förmiddagen och ringa barnmorskan eller om jag borde ringa förlossningen. Efter några timmar med värkar tog jag det senare alternativet och dom ville att jag skulle komma in direkt på en undersökning.
Lämnade karl och barn hemma, dom sov så gott, och begav mig till Näl. Väl där blev jag uppkopplad till maskinen och det visade på regelbundna värkar med 2-2,5min emellan och dom varade i ca 1 min. Då försvann barnmorskan iväg och hämtade bricanyl.
Fick den sisådär sköna sprutan i låret och en tablett och sen tog det inte lång tid innan värkarna lugnade sig lite, blev svagare och framför allt kortare. Efter ett tag kom läkaren för att göra ultraljud, då mådde jag riktigt vidrigt. Helt flammig i ansiktet, yr, hjärtklappning och spydde mängder. Biverkning av bricanylen.. När jag lyckats sluta spy så gjordes ultraljudet, tyvärr mådde jag för dåligt för att orka titta och njuta men allt såg iaf bra ut. Ännu ett ultraljud visade på opåverkad livmoderhals vilket var det avgörande för att jag skulle få åka hem, detta med order om vila.
Väl hemma försökte jag få lite sömn men Ellie vaknade strax efter och roade sig sen med att klättra runt på mig ett par timmar. Till slut var det dags för dagis så sen har jag fått sova lite grann, blidde inte många timmar. Värkarna är kvar och det känns direkt extra i magen om jag reser mig upp och rör mig. Rätt frustrerande att dra sig för att gå upp och ta en macka trots att jag ligger hungrig i sängen. Känns som om det räcker att Olof kommer få ta så mycket extra ändå, han ska inte behöva ge mig totalservice. Bara hoppas att värkarna vill ge sig snart så jag kan få röra mig lite iaf. Och jag hoppas verkligen på att slippa åka tillbaka, lillebror får gärna stanna i magen i ett par månader till.
Det var ju inte så här jag tänkte att våren skulle se ut. Jag vill göra iordning i barnens rum och hitta på saker med Ellie. Kunna njuta av solen när den kommer. Att bo i sängen hörde verkligen inte till planen. Får se hur det går med allt, jag återkommer.
Blev mycket text och ingen bild nu men det får ni stå ut med.
Tack till alla fina människor som visar sin omtanke, det uppskattas ♥
Lämnade karl och barn hemma, dom sov så gott, och begav mig till Näl. Väl där blev jag uppkopplad till maskinen och det visade på regelbundna värkar med 2-2,5min emellan och dom varade i ca 1 min. Då försvann barnmorskan iväg och hämtade bricanyl.
Fick den sisådär sköna sprutan i låret och en tablett och sen tog det inte lång tid innan värkarna lugnade sig lite, blev svagare och framför allt kortare. Efter ett tag kom läkaren för att göra ultraljud, då mådde jag riktigt vidrigt. Helt flammig i ansiktet, yr, hjärtklappning och spydde mängder. Biverkning av bricanylen.. När jag lyckats sluta spy så gjordes ultraljudet, tyvärr mådde jag för dåligt för att orka titta och njuta men allt såg iaf bra ut. Ännu ett ultraljud visade på opåverkad livmoderhals vilket var det avgörande för att jag skulle få åka hem, detta med order om vila.
Väl hemma försökte jag få lite sömn men Ellie vaknade strax efter och roade sig sen med att klättra runt på mig ett par timmar. Till slut var det dags för dagis så sen har jag fått sova lite grann, blidde inte många timmar. Värkarna är kvar och det känns direkt extra i magen om jag reser mig upp och rör mig. Rätt frustrerande att dra sig för att gå upp och ta en macka trots att jag ligger hungrig i sängen. Känns som om det räcker att Olof kommer få ta så mycket extra ändå, han ska inte behöva ge mig totalservice. Bara hoppas att värkarna vill ge sig snart så jag kan få röra mig lite iaf. Och jag hoppas verkligen på att slippa åka tillbaka, lillebror får gärna stanna i magen i ett par månader till.
Det var ju inte så här jag tänkte att våren skulle se ut. Jag vill göra iordning i barnens rum och hitta på saker med Ellie. Kunna njuta av solen när den kommer. Att bo i sängen hörde verkligen inte till planen. Får se hur det går med allt, jag återkommer.
Blev mycket text och ingen bild nu men det får ni stå ut med.
Tack till alla fina människor som visar sin omtanke, det uppskattas ♥
Vecka 24
För 2 dagar sen gick jag in i vecka 24. Jag går in i nya veckor hela tiden och magen börjar ta fart med växandet men ändå känns det lite som om det står still. Är fortfarande många månader kvar tills lillebror är hos oss och det känns som en halv evighet. Om ett par veckor är vi iaf nere på 2-siffrigt. Idag är det ca 116 dagar kvar tills förlossning.
Info från familjeliv :
Barnet: Vikten har ökat markant på senare tid och barnet väger nu runt 600 gram och är cirka 30 centimeter långt. Barnet ska de resterande veckorna femdubbla sin vikt. Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut.
------
I tisdags kväll kände jag för första gången rörelser emot revbenen när jag satt ner. Än så länge gör ju inga sparkar ont så det är bara mysigt. Foglossningarna däremot har satt fart och rör jag mig ilte fel så känns det som att få en kniv i ryggen, asnice! Förut idag satte jag mig på huk för att mysa med katten, haha, där satt jag fint sen ett bra tag utan att ta mig upp. Lite klumpig börjar man bli :P
Tog ett par bilder i måndags natt på båten, dom får räknas som vecka 24.
Orkar inte censurera celluliterna så jag bjuder på dom ;) och eftersom bh´n är stor som ett skepp så känns det helt okay att bjuda på underklädesbilder.
Btw, jag skulle hålla mig borta från tradera.. MEN, jag såg en body som fanns med på min önskelista för kläder jag aldrig kommer unna mig att köpa då den egentligen är sjukt dyr. Det var inte denna, som jag sista-sekund-fyndade begagnad för mindre är 50 spänn inkl frakt.
Nu ska jag mysa lite med min gullunge som precis ätit lite kvällsmat. Hon är nog lika trött som sina föräldrar idag så lite gnälligt blir det, får bli tidigt i säng för alla parter.
Info från familjeliv :
Barnet: Vikten har ökat markant på senare tid och barnet väger nu runt 600 gram och är cirka 30 centimeter långt. Barnet ska de resterande veckorna femdubbla sin vikt. Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut.
------
I tisdags kväll kände jag för första gången rörelser emot revbenen när jag satt ner. Än så länge gör ju inga sparkar ont så det är bara mysigt. Foglossningarna däremot har satt fart och rör jag mig ilte fel så känns det som att få en kniv i ryggen, asnice! Förut idag satte jag mig på huk för att mysa med katten, haha, där satt jag fint sen ett bra tag utan att ta mig upp. Lite klumpig börjar man bli :P
Tog ett par bilder i måndags natt på båten, dom får räknas som vecka 24.
Orkar inte censurera celluliterna så jag bjuder på dom ;) och eftersom bh´n är stor som ett skepp så känns det helt okay att bjuda på underklädesbilder.
Btw, jag skulle hålla mig borta från tradera.. MEN, jag såg en body som fanns med på min önskelista för kläder jag aldrig kommer unna mig att köpa då den egentligen är sjukt dyr. Det var inte denna, som jag sista-sekund-fyndade begagnad för mindre är 50 spänn inkl frakt.
Nu ska jag mysa lite med min gullunge som precis ätit lite kvällsmat. Hon är nog lika trött som sina föräldrar idag så lite gnälligt blir det, får bli tidigt i säng för alla parter.
Vecka 23
Igår gick jag in i vecka 23. Sakta men säkert närmar vi oss bebis :) Gårdagen firades med vidrigt magont. Vaknade av att jag hade så ont och fick starta taget i badet med varmt vatten mot magen. Hann dit ett par ggr till innan dagen var över. Blidde en mycket lugn dag med mycket film, lyckades iaf pressa mig till att fixa middag innan mannen kom hem. Skulle även ha hit Jimmy på mat så jag ville göra något rejälare. Alltså ställde jag mig lite överambitiöst med magont och stekte sisådär 16 hemmagjorda biffar och skalade en himla massa potatis. Såsen rörde Ellie ihop :) Olof fick duka fram maten när han kom hem och jag förflyttade mig till sängen för vila. Hade nog tagit i lite i överkant med tanke på att det blev 3 matlådor också men karlarna fick en chans att äta sig mätta iaf.
Bebisen väger nu drygt ett halvt kilo och är ungefär 29 cm lång från hjässa till häl. Hörseln är välutvecklad och den kan höra din röst (som under vatten), dina hjärtslag och de mullrande, gurglande och kurrande ljud din mage och tarm gör. Höga ljud som bebisen ofta hör inne i livmodern, t ex hundskall eller dammsugaren, kommer förmodligen inte att låta otäcka efter födseln.
Många studier pekar på att bebisar i magen ofta gillar klassisk musik. Pröva att spela något du själv tycker om och se om bebisen reagerar.
Din bebis hörsel fortsätter att utvecklas och lungorna håller på att förbereda sig inför livet utanför livmodern. Nu är bebisen så stor att du kanske kan se den röra på sig under dina kläder!
Du kanske börjar känna dig klumpig och ovig nu när din tyngdpunkt förflyttat sig. Tandköttet blöder eventuellt när du borstar tänderna och du kanske har fått knoppnavel. Sådant kommer att gå tillbaks till hur det var förut efter förlossningen.
Infon hämtad från Babycenter
Egna tankar :
I allmänhet börjar graviditeten kännas mycket bättre och härligare nu. Hälsbrännan börjar göra sig påmind men det är knappast den värsta gravidkrämpan. Magontet var förjävligt men är bättre idag så det var nog bara något tillfälligt. Foglossningarna har börjat och stör mig egentligen nästan inte alls på dagarna men ibland strålar det rejält ner i benen vilket gör det halvt omöjligt att somna.
Ändå tycker jag som sagt att det känns härligare nu. Jag är inte lika trött och jag mår sällan illa. Jag är relativt rörlig i kroppen fortfarande och kan med viss försiktighet ligga på mage än. Det som gör det mysigare och mysigare att vara gravid är såklart rörelserna. Lillebror blir starkare och sparkarna syns utanpå magen. Han kickar gärna en hel del när jag ligger med datorn på magen så nu medans jag skriver är det full fart. Tar jag händerna från datorn är det inte ovanligt att den gungar omkring av sparkarna.
Återkommer med graviditet när jag fått tummen ur och tagit en ny bild på magen. Nu ska jag peta i mig lite kvällsmat och försöka sova.
Bebisen väger nu drygt ett halvt kilo och är ungefär 29 cm lång från hjässa till häl. Hörseln är välutvecklad och den kan höra din röst (som under vatten), dina hjärtslag och de mullrande, gurglande och kurrande ljud din mage och tarm gör. Höga ljud som bebisen ofta hör inne i livmodern, t ex hundskall eller dammsugaren, kommer förmodligen inte att låta otäcka efter födseln.
Många studier pekar på att bebisar i magen ofta gillar klassisk musik. Pröva att spela något du själv tycker om och se om bebisen reagerar.
Din bebis hörsel fortsätter att utvecklas och lungorna håller på att förbereda sig inför livet utanför livmodern. Nu är bebisen så stor att du kanske kan se den röra på sig under dina kläder!
Du kanske börjar känna dig klumpig och ovig nu när din tyngdpunkt förflyttat sig. Tandköttet blöder eventuellt när du borstar tänderna och du kanske har fått knoppnavel. Sådant kommer att gå tillbaks till hur det var förut efter förlossningen.
Infon hämtad från Babycenter
Egna tankar :
I allmänhet börjar graviditeten kännas mycket bättre och härligare nu. Hälsbrännan börjar göra sig påmind men det är knappast den värsta gravidkrämpan. Magontet var förjävligt men är bättre idag så det var nog bara något tillfälligt. Foglossningarna har börjat och stör mig egentligen nästan inte alls på dagarna men ibland strålar det rejält ner i benen vilket gör det halvt omöjligt att somna.
Ändå tycker jag som sagt att det känns härligare nu. Jag är inte lika trött och jag mår sällan illa. Jag är relativt rörlig i kroppen fortfarande och kan med viss försiktighet ligga på mage än. Det som gör det mysigare och mysigare att vara gravid är såklart rörelserna. Lillebror blir starkare och sparkarna syns utanpå magen. Han kickar gärna en hel del när jag ligger med datorn på magen så nu medans jag skriver är det full fart. Tar jag händerna från datorn är det inte ovanligt att den gungar omkring av sparkarna.
Återkommer med graviditet när jag fått tummen ur och tagit en ny bild på magen. Nu ska jag peta i mig lite kvällsmat och försöka sova.
Vecka 21 magbild
Nuu så har jag fått tummen ur. Denna vecka är lite upp och ner och fullmånen har inte varit nådig mot fruns drömmar och tankar. Sånt löser sig.
Vecka 21 med Ellie i magen Vecka 21 med lillebror i magen
Personligen tycker jag det är supersvårt att jämföra magarna med vilken som är störst. Jag har ju som synes en hel del mer hull på kroppen nu än vad jag hade då, trots att jag redan hade lagt på mig mycket. Det tar vi hand om tills beach 2013 ;)
Något trevligare att tänka på
Är nu i vecka 21 och har gått över halva tiden vilket känns himla bra :) Igår såg jag för första gången sparkarna utanpå magen och dom var riktigt tydliga. Oftast sparkar han när datorn ligger på magen så då är det inte så lätt att se, i övrigt är han oftast rätt lugn men igår när jag pratade i telefon kickade han till flera gånger.
Idag sparkade han för första gången på storasysters hand, fast hon förstod nog inte vad det handlade om. Var troligen mest jag som tyckte det var mysigt ♥
"Storleken kommer att fördubblas under andra halvan av graviditeten. Bebisen är nu ca 18 cm lång från huvud till stjärt och väger ungefär 300gram."
Känner mig i allmänhet mycket piggare nu även om jag känner att jag varit utan järntabletterna ett par dagar, eller så är det mest fullmånen som spökar för då sover jag alltid dåligt med mycket mardrömmar.
Fogarna bak känner jag av ibland när jag anstränger mig och även ryggen kan värka lite om jag håller igång men det är inget större problem. Någon gång har jag känt pytteliten antydan till halsbränna.
Måste nog säga att detta är en favoritperiod när det kommer till graviditet, samma sak med Ellie. Illamåendet och tröttheten har mer och mer gett vika och magen är inte speciellt ivägen. Härligt hur sparkarna känns tydligare för varje dag också. Nu börjar jag äntligen kunna njuta lite :)
Lillebror <3
Ultraljudet i Göteborg var jättemysigt. Såklart, kan inte vara annat än mysigt att få smygkika på sin bebis.
Allt såg toppen ut och det fanns inga tvivel alls om att det är en liten pojk i magen, vi fick t.o.m en bild på paketet ;)
Någon helkroppsbild blidde det inte, han låg lite på snedden och ville absolut inte posera.
Olof skulle bli kvar i Göteborg för en dejt med far sin så vi tog en snabbis i Femman-huset först. Lunchade och inhandlade 2 st bodies. Den jag valde fanns inte på hemsidan och jag är toktrött efter morgonens åksjuketablett så jag orkar inte ta kort men den som Olof valde fanns med på hemsidan.
Helt plötsligt så har vi ju inte så mycket kläder men det löser sig nog, har endel här hemma och har redan hört att vi ska få kläder. Sen så är det ju rätt mysigt att få köpa lite också :)
Längtar efter att ta itu med att kolla igenom vad vi har hemma men det får vänta tills efter helgen, annars får nog inte mamma plats i vardagsrummet.
Nu ska jag se om mitt hjärta vill gå och lägga sig, hon brukar vara vaken lite längre när det bara är hon och jag hemma men nu är det både vardag och jag är så trött så ögonen går i kors så idag blir det "tidigt" i säng. Den stora nackdelen med åksjuketabletter är ju att man blir så trött, och jag som är så lättpåverkad också. Men så mådde jag galet illa imorse så det fanns inte mycket att välja på.
Nu kallar spökleken så bäst att leka lite innan det är sovdags ;)
Allt såg toppen ut och det fanns inga tvivel alls om att det är en liten pojk i magen, vi fick t.o.m en bild på paketet ;)
Någon helkroppsbild blidde det inte, han låg lite på snedden och ville absolut inte posera.
Olof skulle bli kvar i Göteborg för en dejt med far sin så vi tog en snabbis i Femman-huset först. Lunchade och inhandlade 2 st bodies. Den jag valde fanns inte på hemsidan och jag är toktrött efter morgonens åksjuketablett så jag orkar inte ta kort men den som Olof valde fanns med på hemsidan.
Helt plötsligt så har vi ju inte så mycket kläder men det löser sig nog, har endel här hemma och har redan hört att vi ska få kläder. Sen så är det ju rätt mysigt att få köpa lite också :)
Längtar efter att ta itu med att kolla igenom vad vi har hemma men det får vänta tills efter helgen, annars får nog inte mamma plats i vardagsrummet.
Nu ska jag se om mitt hjärta vill gå och lägga sig, hon brukar vara vaken lite längre när det bara är hon och jag hemma men nu är det både vardag och jag är så trött så ögonen går i kors så idag blir det "tidigt" i säng. Den stora nackdelen med åksjuketabletter är ju att man blir så trött, och jag som är så lättpåverkad också. Men så mådde jag galet illa imorse så det fanns inte mycket att välja på.
Nu kallar spökleken så bäst att leka lite innan det är sovdags ;)
Vecka 20
Fostret: Fostret växer mycket under den här tiden och är cirka 25 centimeter långt och väger runt 250 gram. Huden utvecklar nu ett gelélikande lager som kallas vernix, det skyddar huden från fostervattnet. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna.
48% avklarat, snaart halvvägs :) Ska bli underbart att få titta på våran liten igen imorgon. Efterlängtat!
Annars idag firade jag med en skitsnygg vurpa på väg till dagis. Halkade i gräset och landade på rumpan med ena benet in under mig med foten i en lagom oskön vinkel. Ringde lite ynkligt till min karl som fick komma efter och hjälpa till att jaga barn så hon kom med hem. Ont i foten gör det, men det kan jag ta. Hellre smärta än illamående. Ska snart placera mig i köket och laga till mitt första riktiga mål mat sen i lördags. Hungern och matlusten verkar ha kommit tillbaka, gött!!
Första magbilderna då :)
Gött Johanna att du gav mig en spark i röven, nu har det äntligen blivit av att ta magbilder. Jag som skulle börja sååå tidigt denna gången, haha! Med Ellie togs första bilden i vecka 11, mest i förbifarten visserligen då vi hade 20-årsfest för mannen min. Jaja, nu är det iaf gjort. Idag är jag i vecka 19, (18+2).
Den har allt börjat växa lite magen :) Har vad jag vet inga bilder från samma vecka med Ellie så ska försöka komma ihåg att ta bild om 2 veckor så jag kan jämföra med v21-bilden från förra graviditeten.
Den har allt börjat växa lite magen :) Har vad jag vet inga bilder från samma vecka med Ellie så ska försöka komma ihåg att ta bild om 2 veckor så jag kan jämföra med v21-bilden från förra graviditeten.
Just det
Bäst att få uppskrivet och få med datumet på en annan sak. Idag kände nämligen Olof första sparken! :) Han låg en lååång stund tålmodigt och kände på magen och efter lite retande av bebis så kickade den till så Olof halvt skrek till att chocken, kan lova att den där sparken var efterlängtad :) Han har gått och väntat i flera veckor. Gick in i vecka 19 igår så snart är vi halvvägs. Börjar må bättre och bättre nu, skönt det. Inte lika beroende av att äta tätt, väldigt lite illamående kvar och blodtrycket stör inte lika mycket längre. Märker att jag får ont i ryggen om jag anstränger den mycket men ingen större fara än så länge och att ha ont i ryggen är jag rätt van vid. Har knappt känt fogarna nånting.
Nä nuu ska jag mysa ;)
Nä nuu ska jag mysa ;)
Detta med magbild
Måste erkänna att vi fortfarande inte fått tummen ur att ta den där första magbilden. Trots att jag så bestämt tänkte att nu ska vi ha täta bilder från början till slut. Har ju snart gått halvvägs redan! Handlar väl främst om att jag är så mycket mer nervös denna gång. Jag var superorolig inför ultraljudet så att se det där hjärtat slå var det bästa som kunde hända. Fortfarande så är jag ändå orolig, får jag för mig att jag inte känt några sparkar under dagen så drar tankarna igång. Jag trodde att det skulle vara tvärtom, mer nervöst första gången men icke.
Magen växer iaf, nu börjar den bli lite kula och det är supermysigt! Vägde mig för ett par dagar sen och konstaterade att jag till slut gått upp mitt första kilo. Jag har ju lagt om mina vanor lite.. även om jag börjar bli aningen mer onyttig nu. Jag är ju inte jättesugen på godis och kakor.. men om sanningen ska fram är det inte enda anledningen. Jag får banne mig aldrig tummen ur och tar mig iväg till tandläkaren så numera kan jag knappt äta godis, choklad (som jag älskar) är omöjligt, det ilar och gör ont som fan i tänderna. Hög tid att ta tag i detta innan jag får rotfylla hela munnen. Men visst är det smidigt när det gäller att hålla sig till nyttigare saker än socker, jag har helt enkelt inget val.
Jag är ändå rätt nöjd över att inte lägga på mig 20 kilo igen som jag gjorde med Ellie (delvis för att 10 av dom lever kvar). Desto värre är att dom jäkla tuttarna växer igen! Det var ju samma veva med Ellie men jag trodde det skulle gå bättre denna gången, trodde lite naivt att dom inte skulle kunna växa lite mycket efter operationen. För 2 år och 2 veckor sedan opererades nämligen runt 400g bort och jag gick från G till D-kupa. Har svårt att se att jag skulle få ännu en operation så det är väl bara att kasta D-kuporna, börja träna ryggen och ladda med rejäla värktabletter.. Min kropp är helt enkelt inte byggd för jättetuttar men det vägrar den såklart inse.
Så, nu har jag klagat av mig så det räcker. Godnatt gott folk!
Magen växer iaf, nu börjar den bli lite kula och det är supermysigt! Vägde mig för ett par dagar sen och konstaterade att jag till slut gått upp mitt första kilo. Jag har ju lagt om mina vanor lite.. även om jag börjar bli aningen mer onyttig nu. Jag är ju inte jättesugen på godis och kakor.. men om sanningen ska fram är det inte enda anledningen. Jag får banne mig aldrig tummen ur och tar mig iväg till tandläkaren så numera kan jag knappt äta godis, choklad (som jag älskar) är omöjligt, det ilar och gör ont som fan i tänderna. Hög tid att ta tag i detta innan jag får rotfylla hela munnen. Men visst är det smidigt när det gäller att hålla sig till nyttigare saker än socker, jag har helt enkelt inget val.
Jag är ändå rätt nöjd över att inte lägga på mig 20 kilo igen som jag gjorde med Ellie (delvis för att 10 av dom lever kvar). Desto värre är att dom jäkla tuttarna växer igen! Det var ju samma veva med Ellie men jag trodde det skulle gå bättre denna gången, trodde lite naivt att dom inte skulle kunna växa lite mycket efter operationen. För 2 år och 2 veckor sedan opererades nämligen runt 400g bort och jag gick från G till D-kupa. Har svårt att se att jag skulle få ännu en operation så det är väl bara att kasta D-kuporna, börja träna ryggen och ladda med rejäla värktabletter.. Min kropp är helt enkelt inte byggd för jättetuttar men det vägrar den såklart inse.
Så, nu har jag klagat av mig så det räcker. Godnatt gott folk!
Våran liten <3
Denna dagen började (trots okristligt tidigt uppstigande) rätt underbart. Äntligen fick vi se våran lilla bebis! Jag har gått och oroat mig och nojjat något galet, legat sömnlös på nätterna och undrat om jag bara inbillar mig sparkarna o.s.v. så jag var rejält nervös när vi åkte hemifrån. Kom in på ultraljudet och när han drar igång är det första jag ser ett hjärta som slår. Allt därefter var ren njutning! Tog Olofs hand och log mig igenom hela ultraljudet. Riktig tur hade vi dessutom, vi hade nämligen en läkarstudent och en barnmorskestudent på plats. Turen i det var att ultraljudet blev långt och vi fick tonvis med information som riktades till studenterna men som var lika intressant för oss att höra, iaf mig. Olof bryr sig nog inte så mycket om var lillhjärna och förmak sitter :) Han gick igenom minsta lilla detalj, visade från olika vinklar och berättade. OM jag njöt!
Jag passade såklart på att ta tillfället i akt och fråga om det inte vore bra för studenterna att lära sig att kolla könet och jopp! "Man får ju ge och ta" som han sa, eftersom jag ändå ställde upp på att ha studenter närvarande. Däremot ville det sig inte bättre än att liten inte hade någon lust att visa. Han kämpade på ett bra tag och letade men icke, det är fortfarande en hemlighet om det blir en lillebror eller lillasyster. Nya beräkningarna visade att bebisen istället för att kika ut den 14 juli troligen kommer runt den 23 juli. Gissa vem som kommer dricka hallonbladsthé i mängder för att få föda i god tid innan Ellies födelsedag den 8 augusti ;)
Blev lite besviken på bilderna bara men det är en "världslig sak" så att säga. Bebis såg ut att må toppen, hjärtat såg perfekt ut, ryggraden var fin och det fanns både 2 armar och 2 ben. En frisk bebis är viktigare än fina bilder. Dessutom går finare bilder att köpa om man vill åka till Göteborg på extra ul ;)
Jag fick absolut inte lägga ut bilder före Olof och när han slutligen var hemma och la ut på facebook så hade han skrivit en dikt också ♥
En ensam grodd kämpar sig upp genom gräset, och möter för första gången solens starka strålar som smeker landskapet omkring den. Runt den kommande blomman sprider sig en äng full av blommor i alla regnbågens färger. I en värld full av vackerhet men också illvilja föds nu ett nytt liv, ett liv som skall blomstra. I tid till sommaren ska vår lilla familj nu utökas!
Livet är som en karusell, vi kommer alltid ha dem underbara tillfällena, precis när vi åkt över toppen och störtar ner i en vindlande fart och skratten som haglar. Sen kommer den oundvikliga uppförsbacken, som känns som om den tar en evighet. Men se frammåt, le. Tillsammans ska vi åka den här berg och dalbanan, hand i hand. Det är det som det innebär att vara familj. Att älska.
Mvc
I onsdags var jag på den efterlängtade (och något sena) inskrivningen på Mödravårdcentralen. Kände mig riktigt pigg när vi kom dit så trots att jag hade sagt till Olof att jag inte skulle palla några större blodprover så hörde jag mig själv säga att det är iiiinga problem alls. Vips satt jag halvt svimfärdig och blev serverad vatten medans jag fick stolen bakåtlutad. Lite vila så och sen en kort promenad till till barnmorskan. Satt och mådde lite sisådär så hon gav mig erbjudande att lägga mig på britsen istället och det tog inte jättelång stund innan jag bestämde mig för att nappa på det så Olof och hon satt vid skrivbordet medans jag låg och vilade medans vi pratade. Perfekt ;)
HB : 120
Blodsocker : 6,7 tror jag
Blodtrycket var på 90/60 så det förklarar varför jag är så yr.
Ett par dagar senare ringde hon efter att ha fått provsvar på järnreserverna. HB´t såg ju bra ut men reserverna var mycket låga så det blev rekomenderat 2 järntabletter om dagen.
Vet inte om det har med järnet att göra, att jag lyckats få lite mer nattsömn eller att jag bara gått lite längre in i graviditeten men senaste dagarna har jag känt att det rör sig åt rätt håll med illamående och matthet. Jag långt ifrån sprudlar av energi men jag klarar av att gå ut i köket och göra en macka utan att behöva ta vilopaus på en stol emellan, jag får lite grann gjort hemma och framför allt orkar jag leka lite mer med Ellie vilket är guld värt! Åt det här hållet får det gärna fortsätta :)
Har för övrigt gått in i vecka 17, alltså 5e månaden och har "gjort" lite drygt 40% av graviditeten. Snart ultraljud!
HB : 120
Blodsocker : 6,7 tror jag
Blodtrycket var på 90/60 så det förklarar varför jag är så yr.
Ett par dagar senare ringde hon efter att ha fått provsvar på järnreserverna. HB´t såg ju bra ut men reserverna var mycket låga så det blev rekomenderat 2 järntabletter om dagen.
Vet inte om det har med järnet att göra, att jag lyckats få lite mer nattsömn eller att jag bara gått lite längre in i graviditeten men senaste dagarna har jag känt att det rör sig åt rätt håll med illamående och matthet. Jag långt ifrån sprudlar av energi men jag klarar av att gå ut i köket och göra en macka utan att behöva ta vilopaus på en stol emellan, jag får lite grann gjort hemma och framför allt orkar jag leka lite mer med Ellie vilket är guld värt! Åt det här hållet får det gärna fortsätta :)
Har för övrigt gått in i vecka 17, alltså 5e månaden och har "gjort" lite drygt 40% av graviditeten. Snart ultraljud!
Vet ni vad?
Den 14 november fick vi en liten överraskning :)
Gjorde första lilla testet på morgonen men det visade ingenting direkt så jag tittade först efter en timme och då är det egentligen försent. Skulle ner till stan för en fika med Nora så direkt när apoteket öppnade så gick vi och köpte det gröna testet och det gjordes inne på EspressoHouses toalett, var annars? ;) Sen satt jag och Nora så fint och spanade på testet som låg gömt i min väska. Det var rätt rejält positivt så Olof fick ett mms. Innan jag åkte hem köpte jag med mig det digitala också och där någonstans blev det rätt tydligt att det var på riktigt :D
Sen dess har jag varit som man ska sådär första månaderna. Illamående, hungrig, oändligt trött och full med hormoner. Suttit och grinat till bloggar, eller varför inte aftonbladet? Haft några dagars craving på lövbiff med vitlökssmör, hällt i mig mängder av mineralvatten och varit allmänt sugen på mat och frukt. Kakor och godis har faktiskt inte lockat speciellt mycket alls.
Idag har jag äntligen känt första rörelserna så vips känns det ännu mer verkligt och längtan efter att "outa" det hela blev så mycket större :)
Går in i vecka 14 nu i helgen och enligt beräkningar ska liten anlända i mitten på juli :) Längtar som attan nu! Har legat och myst med magen båda två här idag, härligt :)
Sådär då, då vet ni vänner och ovänner. Nu serverade precis Jimmy gröna äpplen med kolasås så nu ska jag återgå till mitt ätande, haha.
Gjorde första lilla testet på morgonen men det visade ingenting direkt så jag tittade först efter en timme och då är det egentligen försent. Skulle ner till stan för en fika med Nora så direkt när apoteket öppnade så gick vi och köpte det gröna testet och det gjordes inne på EspressoHouses toalett, var annars? ;) Sen satt jag och Nora så fint och spanade på testet som låg gömt i min väska. Det var rätt rejält positivt så Olof fick ett mms. Innan jag åkte hem köpte jag med mig det digitala också och där någonstans blev det rätt tydligt att det var på riktigt :D
Sen dess har jag varit som man ska sådär första månaderna. Illamående, hungrig, oändligt trött och full med hormoner. Suttit och grinat till bloggar, eller varför inte aftonbladet? Haft några dagars craving på lövbiff med vitlökssmör, hällt i mig mängder av mineralvatten och varit allmänt sugen på mat och frukt. Kakor och godis har faktiskt inte lockat speciellt mycket alls.
Idag har jag äntligen känt första rörelserna så vips känns det ännu mer verkligt och längtan efter att "outa" det hela blev så mycket större :)
Går in i vecka 14 nu i helgen och enligt beräkningar ska liten anlända i mitten på juli :) Längtar som attan nu! Har legat och myst med magen båda två här idag, härligt :)
Sådär då, då vet ni vänner och ovänner. Nu serverade precis Jimmy gröna äpplen med kolasås så nu ska jag återgå till mitt ätande, haha.
